Förtroendefullt samarbete
Home Om programmet Boken Utdrag ur boken
Utdrag ur boken PDF Skriv ut Skicka sidan
Utdrag ur boken "Förtroendefullt Samarbete - att bygga långsiktiga relationer" av Jim Tamm och Ronald J. Luyet.

Självkänslans roll

Människors känslor ligger till grund för deras beteende. Mer exakt uttryckt kommer deras känslor och uppfattningar kring den egna betydelsen, kompetensen och i vilken utsträckning de är värda att tyckas om att gynna antingen flexibilitet eller rigiditet i deras beteenden inom Tillhöra, Kontroll och Öppenhet. Ju starkare självkänsla, dvs. ju mer tillfreds de är med sin egen betydelse, kompetens och känsla av att vara omtyckt, desto mindre tenderar de att gå i försvar. Med en stark självkänsla kan människor mer autentiskt bemöta mångfalden av andra utan att gå i försvar eller ta överdrivet illa vid sig av andras olikheter. En positiv självbild gör också att människor kan reagera ansvarsfullt, snarare än defensivt, på konsekvenserna av deras eget beteende. Människor med stark självkänsla skulle till exempel inte kräva att alla anpassar sig efter deras önskan om hög tillhörighet och skulle inte ta illa vid sig när andra människor projicerar sina känslor på dem eller gör sig föreställningar om dem till följd av deras låga öppenhet.

Människor med stark självkänsla känner inte obefogad oro för sin egen betydelse eller för behovet att inkluderas. De trivs med att vara tillsammans med andra människor och de trivs med att vara ensamma. De tillåter sig själva en bredd av olika beteenden när det gäller tillhörighet, beroende på i vilket sammanhang de befinner sig. Människor som känner sig tillfreds med sin egen kompetens brukar inte ha problem med kontroll. De kan trivas både med att ta kontroll och att inte ta kontroll, beroende på omständigheterna. De är flexibla nog att kunna anpassa sina beteenden till vilken situation som än uppstår. Om människor har en stark känsla av att vara omtyckta känner de sig fria att vara öppna i den utsträckning det är lämpligt. De kan vara mycket öppna, självutlämnande och tillfreds i nära relationer, men kan också vara tillfreds med mindre öppenhet i relationer som är mer ytliga. Graden av självutlämnande beror på relationens omständigheter.

Det finns inte en speciell profil som beskriver människor med stark självkänsla. De har inga speciella preferenser när det gäller Tillhöra, Kontroll och Öppenhet, för de tillåter sig att vara precis så som de vill vara. Vad de alla har gemensamt är en brist på försvarsinställning och rigiditet.

Känslor och uppfattningar om den egna betydelsefullheten, kompetensen och omtycktheten har sitt ursprung i många olika källor, som föräldrar, vänner och barndomsupplevelser. Känslorna och uppfattningarna blir problematiska när de präglas alltför mycket av rädsla. En person kanske omedvetet inte vill uppleva en underliggande rädsla för att vara betydelselös, inkompetent eller inte värd att tyckas om och kanske därför begraver sin medvetenhet om sina rädslor. Sedan projicerar han eller hon tumultet utåt på något sätt och blir "rigid " i sitt beteende. Detta kan ske så snabbt och automatiskt att personen själv inte märker det.

RUTA 8-2
Människor med stark självkänsla kan vara av alla möjliga olika slag. Alla har de olika preferenser när det gäller Tillhöra, Kontroll och Öppenhet, för de tillåter sig att vara precis så som de vill vara. Vad de alla har gemensamt är en brist på försvarsinställning och rigiditet.

Känslor och rädslor

FIRO-teorin kopplar vissa rädslor till de tre känslorna av att vara betydelsefull, kompetent och omtyckt och till de besläktade beteendena tillhöra, kontroll och öppenhet. De tre besläktade rädslorna är att bli ignorerad, förödmjukad eller avvisad (se diagrammet på sidan 129).

Känslan av att vara betydelsefull och rädslan för att bli ignorerad

En persons känsla av att vara betydelsefull eller betydelselös och rädsla för att känna sig ignorerad påverkar i hög grad hans eller hennes beteende när det gäller tillhöra. Om människor upplever rädslor för att känna sig ignorerade (övergivna, försummade, värdelösa eller betydelselösa) kan det ge upphov till mycket obehag.

När de dyker upp väljer människor att antingen tillåta sig att känna dessa obehagliga känslor eller också att bete sig på ett vis som hjälper dem att undvika att känna den smärtan. Om människor till exempel är rädda för att ignoreras kan det hända att de ständigt omger sig med människor. Det kan hända att de är festens centrum, den med lampskärmen på huvudet, den som ingen ignorerar eftersom han eller hon är överallt och gör det omöjligt att bli ignorerad. Människor ställer sig själva i uppmärksamhetens centrum för att aldrig behöva känna smärtan kopplad till att känna sig ignorerad.

RUTA 8-3
Människors känslor av att vara betydelsfulla (eller betydelselösa)och deras rädslor för att känna sig ignorerade inverkar på hur mycket de inkluderar andra och hur mycket de själva vill inkluderas.

Men människor kan också välja en mycket annorlunda strategi för att ta itu med samma problem. I stället för att ställa sig själva i uppmärksamhetens centrum undviker de kanske kontakt med andra människor. De kanske aldrig går på fester,eller umgås med andra,eller går med i grupper. Detta är en annan sorts förebyggande manöver. Metaforiskt uttryckt ger de sig av för att leva i en grotta som eremiter och väljer en ensam tillvaro. Ingen kan ignorera dem eftersom de redan avlägsnat sig från alla som skulle kunna ignorera dem. De har ingen kvar som kan ignorera dem och därigenom påminna dem om smärtan de känner över att ignoreras.

Det här är kärnan i rigida beteenden. I stället för att utforska de eventuella obehagliga känslor som kanske dyker upp, begränsar människor sin repertoar av beteenden till det som låter dem undvika att känna smärtan. Notera att samma underliggande rädsla för att bli ignorerad eller att vara betydelselös kan utlösa ett försvarsinriktat beteende i två helt motsatta riktningar. Vissa personer kanske omger sig med människor för att undvika att känna sig ignorerade eller betydelselösa, medan andra kanske slutar ta kontakt med människor. De undviker risken att ignoreras genom att överge andra människor innan de människorna kan överge dem. Dessa strategier ser mycket annorlunda ut, men de präglas av samma underliggande rädsla.

Även om rigiditet vid extrempunkterna på skalan är lättare att lägga märke till, kan man bli rigid var som helst på tillhöra-skalan. Att leva som eremit vid den låga tillhörighetspunkten på skalan (0) eller att omge sig med andra hela tiden vid den höga tillhörighetspunkten på skalan (9) är mycket påtagliga beteenden. Men att ha fastnat i mitten av tillhörighetsskalan (4-5) kan orsaka precis lika mycket stress i en relation. Det kan framstå som ett halvhjärtat engagemang i relationen eller som förvirrande fram-och-tillbaka-beteende.

Känslan av att vara kompetent och rädslan för att bli förödmjukad

Känslor av kompetens eller inkompetens och rädslor att bli förödmjukad (förnedras, bli bortgjord, eller ses som inkompetent) inverkar i hög grad på människors kontrollbehov. Människor som väljer att inte bemöta sina känslor och rädslor direkt utan i stället gör allt för att undvika dem, kan ha som omedveten strategi att alltid försöka ta kontrollen. Den omedvetna motivationen bakom en sådan strategi är att risken att förödmjukas minskar genom att man tar kontroll över, eller tar ansvar för, situationen. Alltså tar arbetsnarkomanen kontroll och jobbar oräkneliga extra timmar, inte av arbetsglädje utan snarare omedvetet för att undvika eventuellt misslyckande eller förödmjukelse.

RUTA 8-4
Människors känslor av kompetens (eller inkompetens) och deras rädslor för att känna sig förödmjukade påverkar mängden kontroll de söker.

Samma rädsla kan leda till en helt motsatt strategi. I stället för att bli arbetsnarkoman eller kontrollfreak för att undvika förödmjukelse,kan en person fullständigt och utan pardon avsäga sig allt ansvar över huvud taget, och inte ens vara beredd att bidra till skolans julmarknad, än mindre sträva efter att bli försäljningschef på jobbet. Eftersom personen undviker alla situationer som inrymmer en risk för misslyckande och förödmjukelse, kan han eller hon inte hållas ansvarig och inte beskyllas för att misslyckas. Dessa personer kommer aldrig att behöva stå ut med att verka inkompetenta eller att förödmjukas, eftersom de aldrig kommer att göra några åtaganden som innebär att de måste uppvisa någon kompetens.

Återigen kan samma underliggande rädsla för förödmjukelse orsaka vitt skilda beteenden angående hur mycket kontroll en person önskar.Vid den låga delen av kontrollskalan (0) vägrar någon frenetiskt ta något ansvar alls. Att vara en kontrollfreak på den höga delen av kontrollskalan (9) kan omedvetet motiveras av samma rädsla att förödmjukas. Rädslan kan vara så stark att personer begränsar sina reaktioner i olika sammanhang till vad som känns välbekant och tryggt, snarare än till vad som är passande. På så vis blir man rigid i beteenden som har att göra med kontroll.

Precis som när det gäller Tillhöra-beteenden kan personer bli rigida var som helst längs kontrollskalan. Rigiditet i mittendelen av skalan kan visa sig som oklara gränser eller som oregelbundet kontrollbeteende; att först vilja ha kontroll och att sedan vilja göra sig av med det.

Känslan av att vara omtyckt och rädslan för att bli avvisad

Känslan av att vara omtyckt eller inte omtyckt och rädslan för att avvisas (vara föraktad eller inte omtyckt) inverkar i hög grad på hur öppen man är i relationer. Om man väljer att inte ta itu med sina känslor och rädslor direkt, utan i stället ägnar sin kraft åt att undvika dem, kan en omedveten strategi vara att aldrig avslöja något om sig själv som skulle kunna leda till att man avvisas. Om man fruktar att inte vara omtyckt och är orolig för att andra människor utan tvivel kommer att avvisa en om de får reda på hur man verkligen är,då är det inte troligt att man kommer att vilja avslöja särskilt mycket om sig själv. Till exempel:"Om människor lär känna mig kommer de att avvisa mig. Därför tänker jag aldrig låta någon verkligen lära känna mig. Jag tänker aldrig dela med mig av något som finns djupt inom mig själv, för öppenhet kommer bara att leda till att jag avvisas."

RUTA 8-5
Människors känsla av att vara omtyckta (eller inte omtyckta) och deras rädsla för att känna sig avvisade påverkar hur mycket öppenhet de vill ha i sina relationer.

Rädslan att avvisas kan också skapa rigiditet i motsatt riktning. En person kanske överöser andra med detaljer långt innan det är lämpligt utifrån relationens förutsättningar.Den underliggande och omedvetna strategin är att avslöja allt om sig själv som skulle kunna leda till att man avvisas, innan relationen har börjat betyda något. En seminariedeltagare skulle till exempel kunna presentera sig så här:

"Hej, jag heter Larry. Jag deltar i det här seminariet eftersom min fru snart kommer att ta ut skilsmässa. Jag har aldrig lyckats upprätthålla ett långsiktigt förhållande. Det har antagligen att göra med mina alkoholproblem eller kanske med mitt drogmissbruk. Av naturliga skäl kommer jag inte så bra överens med mina barn heller. Jag tror att de är arga över all den tid jag tillbringade i fängelse."

Det finns faktiskt en strategi bakom detta flöde av alltför tidig öppenhet. Larry tänker avslöja allt som skulle kunna leda till att han blir avvisad innan han har satsat något i potentiella relationer i rummet. På så vis kommer andras avvisande att göra mindre ont. Han har ju inte investerat något i relationen.

Återigen kan rädslan att avvisas orsaka radikalt olika rigida beteenden. Att frenetiskt låta bli att avslöja något alls i den låga delen av skalan (0) eller att alltför tidigt avslöja alltför mycket på den höga delen av skalan (9) motiveras omedvetet av samma rädsla att bli avvisad. En person kommer att förlora flexibiliteten att vara lagom öppen eftersom han eller hon aldrig vill utsättas för möjligheten att bli avvisad.

Precis som när det gäller beteenden kring tillhörighet och kontroll kan personer bli rigida var som helst längs öppenhetsskalan. Rigiditet i mellanläget på skalan kan visa sig i ett mycket neutralt eller ljummet beteende med oförutsägbara tillfälliga förtroenden. Om en individuell preferens på någon av skalorna är 5 och personen blir rigid, kan bekvämlighetszonen rymmas mellan 4 och 6. Men om du befinner dig i en situation som kräver att du uppvisar beteende som motsvarar nivå 2 eller 7 börjar du kanske kallsvettas. Att bli rigid mitt i skalan kan orsaka personer precis lika mycket svårigheter som att bli rigid vid någon av extrem punkterna på skalan.

Utforska nu dina egna eventuella rigiditeter genom att titta på dina preferenser (dina FIRO Element B -värden) i relation till rigiditetsdiagrammen på följande sidor...